Projiceringar
Man brukar prata om mänskliga möten.
Men jag har funderat lite på vem det är man möter egentligen.
Vem är den person som du möter i olika sammanhang?
Jag tror att det sällan är den verkliga människan.
Vi möter en projicering av något som vi själva har valt.
Personen kan vara trevlig, snäll, elak, trångsynt - men det spelar mindre roll för det är hur vi väljer att se personen som färgar vårt intryck av den.
Vi projicerar både det vi vill att den ska vara och det vi inte vill att personen ska vara.
Sanningen ligger tyvärr ofta långt bort från den bild vi projicerar.
Se till exempel på älskande par.
Varför brukar man säga att kärleken är blind?
Är det inte just för att vi väljer att se endast det vi vill se.
Dessutom lägger vi vår dröm om hur personen ska fylla vårt liv med värdefullt innehåll ovanpå bilden av människan vi blir kär i.
Varför väljer vi att blunda för de fel och brister som vi alla har i samma stund som vi faller?
För det är ju just det vi gör.
Vi faller.
I det engelska språket heter det ju just "falling in love".
Vi blir blinda för människor vi möter - och istället så ser vi den som vi förväntar oss att möta
- eller den vi önskar att träffa.
Den andre personen gör precis samma sak - och ingen vet egentligen vem man möter i livet.
Jag kan undra varför vi tar någonting för givet, egentligen?
För när vi tar saker för givna har vi redan bestämt och stöpt livets situationer i en viss form.
Vi blir blinda för hur saker är.
Det enda sättet att ta sig ur den fällan, tror jag är kommunikation.
Om vi lär oss att kommunicera istället för att på förhand döma eller bedöma människor och händelser så kanske vi kan slippa en del av allt det trassel som vi människor tycks ha en märklig förmåga att dra till oss.
Ja, det är i alla fall vad jag tror.
Vad tror du?
Jag träffade en man för 1.5 år sedan. Genom hans yrke och hans uppenbara image som "bad boy" skapade jag en bild av hur han var. Jag var skeptisk till honom men det var fortfarande något i mig som var nyfiken. Allt eftersom tiden gick visade det sig att han inte alls var sådan... jag föll. Rejält! Men nu i efterhand så undrar jag om han nog inte var mycket så som jag trodde allra först ändå. När jag ser tillbaka på allt så höll han verkligen av mig och bryr sig fortfarande om mig. Men med facit i handen så har han gjort precis allt som mina förutfattade meningar om honom från början befarade.
Alltså såg jag alla varningar. Men de rann sakta bort då jag föll-ändå! Jag försvarade honom med svett och tårar. För att jag kunde se det ingen annan kunde se. Vilket i och för sig ÄR sant, eftersom vi verkligen lärde känna varann under ytan... men människor visar inte alltför ofta sitt inre.... Hur är det då? Spelar det yttre sociala man visar varje dag lika stor roll som det inre man egentligen är? (och vad är det då man egentligen ÄR? Är det det som man ruvar på innerst inne eller det man visar folk varje dag?) Det är även det yttre VI ser med VÅRA ögon, vi projicerar över våra förväntningar och förhoppningar och snedvridna onda tankar på människors yttre beteenden och våra ytliga sociala kontakter med dem, dessutom. Jag pratar inte om ytan som vi SER utan ytan vi visar andra. Det inre håller vi oftast för oss själva tills vi vågar öppna upp. Och det är inte många som ens gör det. Och inte för så många. Ens inre tankar och känslor.
I alla fall....... till det inre är mannen jag träffade väldigt sårbar och vacker. Men till det han oftast visar, det jag kallar det yttre, så är han nog mest som jag förväntade mig att någon med den "bad boy" stämpeln skulle vara.
Jag har alltid tyckt att det äkta och inre är det som räknas. Som verkligen betyder något.
Men om man nu ska dra det till sin spets och säga att om jag nu skulle levt med denna man, då hade jag oftast få ta del av det hårda och yttre, inte det inre. Och då skulle jag må skit.
Det andra alternativet är att leva med någon som till det yttre och för det mesta beter sig fint och respektfullt, men som till det innersta är en skit och visar det bara när han verkligen vågar öppna sig.
Allt brukar vara ganska svart eller vitt för mig.
Så finns det människor som är vackra till det inre OCH det yttre.
Tyvärr tycker nog min lilla själ att det inte är särskilt spännande.
Så???.. jag tror (vid tillfälle i alla fall?.jag vill vara öppen för allt??..)att antingen blir man blind och ser inte klart.
Eller så är det just det man gör, att man ser den riktiga människan, det inre och genuina. Frågan är vilket som just ÄR viktigast.
Det DU fått tillgång till att se, eller det som människan visar och andra kan se?
Gud det här är en evighetsfråga.
Vi borde starta studiecirkel?
I livets villervalla
vi gå på skilda håll.
Vi mötas och vi spela
vår roll
Vi dölja våra tankar,
vi dölja våra sår
och vårt hjärta som bankar
och slår
Vi haka våra skyltar
var morgon på vår grind
och prata om väder
och vind
I livets villervalla
så nära vi gå
men så fjärran från varandra
ändå.
Nils Ferlin
Ja, vi projicerar våra önskningar, förväntningar, på den vi väljer att älska.
Tillåter att få bli älskad av oss.
Och vice versa.
Tyvärr fungerar det inte alltid.
Man kanske hade förväntningar att den andra personen skulle vara enligt "min mall".
Det är sällan så..
Så projicering sker...och man blir besviken.
Men ibland positivt överraskad.
Ja, man faller för någon.
Och ibland slår man huvudet i golvet och blir för yr för att förstå vad man gör.
Själv tror jag på magkänsla.
Jag tror att man i mångt och mycket vet vad som är rätt.
Både när det gäller kärlek men även i yrkeslivet samt privata relationer.
Visst tolkar man fel ibland..
Men alla har väl rätt att göra misstag?
Det finns ingen som ska tas för given.
Tackochlov men också ...tyvärr...
Det bästa är att inte räkna ut något på förhand.
För livet vänds upp och ned när man minst anar det. När man är som minst förberedd.
Så är det t.ex då man föder barn som "inte är som alla andra" eller då närstående drabbas av svår sjukdom.
Oj, det var en låååång utläggning..finns mer att skriva.
Detta ämne är intressant!
Take care
Det var de längsta bloggkommentarerna jag nånsin sett. Men jag kanske inte har sett så mycket :-)
Oj!
