Gurgo och Murgo

Jag hittade en liten saga som vi inte har pubicerat nån gång.
Den är lite rolig, tycker jag.
Tanken var att skriva NYA Kinesiska folksagor...
Bara för att det är så dumt.
Ungefär som att skriva nya Pippi-berättelser. Hur gick det sen med Pippi och hennes pappa?
Och Tommy och Annika?
Ja - det är ju lite kittlande att fundera på det, tycker jag.
Men det är ju SÅ förbjudet!!!
Men Kinesiska folksagor får man väl hitta på?

Den här sagan heter "Gurgo och Murgo".
varför?
Det är ju inte några Kinesiska namn.
Nä.
Just det!
Det var just därför de fick heta det. För attd et var så dumt.
Och så drömde jag en natt om en saga som hette Gurgo och Murgo.
Och så skulle det vara illustrerat som om det vore gamla FINA kinesiska folksagor.
Såna som vi ibland får se på SVT:s barnprogram.
Ni får tänka er de bilderna i skallen.


I en avlägsen del av det väldiga landet Kina låg det en liten by som hette Hoo Va Li Ten.
En liten bit utanför byn bodde det 2 bröder som hette Gurgo och Murgo.
Var de kom från var det ingen som visste.
Det var ingen som frågade heller, för alla var upptagna med sitt.

Gurgo var en liten kines med klok hjärna.
Murgo var en stor kines med en stor magsäck. Han var jämt hungrig.
Gurgo som var den äldste av bröderna gillade äventyr.

En dag beslutade han sig för att gå över hela det väldiga landet Kina för att se om det över huvud taget var möjligt.

Efter fyra kilometer blev han trött i fötterna, så hans yngre bror Murgo fick bära honom på ryggen resten av färden.

- Åh, så kul det är att se Kina, sa Gurgo.

Murgo sa ingenting. Han var så hungrig.

Vid den stora floden Ximma Inte mötte bröderna den magiska vägvisaren. Det var ormen Long Soom Fhan.

- Mina gula vänner, väste ormen. Vill ni ha den himmelska vägledningen på er färd?

- Vi tackar dig för din vänlighet, sa Gurgo och bugade där han satt på sin broders rygg. Men vi har endast lite ris att erbjuda dig som lön.

- Ris, sa Murgo och såg drömmande ut. Murgo hungrig.

- Min belöning får jag i detta liv eller nästa, väste ormen Long Soom Fhan. Välj vägen över berget där mandelblommorna växer. Jag följer er på färden så att ni kan känna er säkra.

- Det låter som en god ide, sa Gurgo.

- God? mumlade Murgo och smackade med tungan.

Gurgo stoppade den himmelske vägvisaren i sin lilla ryggsäck och därefter fortsatte de sin vandring.

När de kom till berget Hoj Soo Hoeg stannade de plötsligt.
Gurgo pekade på några små röda blommor vid bergets fot.

- Är det där mandelblommor? Undrade han och rynkade sin lilla gula panna.

Murgo svarade inte. Han log lite försiktigt.

- Bäst vi frågar den himmelske vägvisaren, sa Gurgo.

Men det besynnerliga hade inträffat.
Ormen var borta.
Gurgo letade överallt.
Till och med under Murgos kläder.

- Det kittlar, skrattade han.

- Har du sett ormen? Undrade Gurgo bekymrat.

Murgo svarade inte. Efter en liten stund pekade han på sin mage.

Gurgo suckade tungt.

- Lillebror, vad är det jag har sagt om att äta himmelska vägvisare?

Murgo log försiktigt.
Sen öppnade han munnen.
Han rapade så att det ekade mellan bergen i dalen där de stod.

Sen fortsätter de sin vandring genom landet Kina.

Nå?
Vad tyckte ni läsare om detta?
Skulle det kunna bli en kul bok?

Kommentarer
Postat av: Micke Karlsson

På nåt underligt vis kändes detta som en lektion i Samhällskunskap 1981......vet inte hur det kan komma sig?

/MK

2008-05-09 @ 20:20:11
Postat av: Niklas

Njaaaaaaa.....

2008-05-10 @ 10:00:53
URL: http://niklasw.blogspot.com
Postat av: Lotta

God förmiddag Sören! :)

Jag har precis läst sagan för min tioåriga dotter. Hon sa direkt efteråt att detta vill hon höra mer om. Namnen på landet, ormen och berget var himla roliga. I synnerhet det på ormen :D

Vänligen
/Lotta

2008-05-10 @ 11:11:54
URL: http://litnaswebblogg.se
Postat av: vildvittran

I love!

2008-05-13 @ 15:32:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0