Lucia och annat kul
Av nån anledning så känns det, för mig, förknippat med alldeles för lite sömn och falsk sång som skär i öronen.
Uppväxtens luciatåg var nåt jag tyckte var mest tröttande.
Luciavaka kallades det - och då skulle man vara uppe hela natten och sen gå till skolan.
Och titta på ett lååååååångsamt luciatåg som ska skrida fram.
Skrida fram?
Hur ofta gör man det?
- I dag ska jag skrida in till stan, tror jag.
- Ska vi hitta på nåt kul? Vi kan skrida ner på puben.
Skrida innebär obligatorisk sömn.
Jag somnar varje gång.
I morse i bilen hörde jag ett luciatåg på radion - och VIPS så satt jag och sov vid ett stoppljus.
:o)
Nä. Inte riktigt.
Men visst är det också tjusigt också med lucia.
När jag var liten och själv medverkade i luciatågen så var det en fasa att behöva klä sig i ett urtvättat lakan - omsytt till klänning och en alldeles för stor strut på skallen.
Det kändes nästan som lite förnedring varje gång jag var utklädd till denna dummerjöns.
Tomte ville jag hellre vara - men på min tid fick man inte välja vad man ville vara.
Antar att det var för att alla då skulel välja att vara tomtar.
En tomte kunde ha röda eller gråa kläder på sig.
Och man fick liksom smyga lite också.
Tipp tapp..
Stjärngossarna ska skrida ungefär som lucia.
Och Staffansången är ju bara FÖR fånig!
Ursäkta, men den kan de väl byta ut till en coolare sång nån gång?
Varför denna jäkla "Stalledräng"?
Jag ryser...
Två frågor har kommit på kommentarerna angående Bert.
Vi har bytt utseende på Bert - för att få honom att se mer "modern" ut.
Och JAG VET att många inte alls gillar det.
Men det kändes också viktigt att visa att Bert är en kille för 2000-talet.
Den första Bertboken kom 1987 (Berts Dagbok) och då var hans högsta önskan att nån gång få en egen video...
Det var ju så på den tiden att en video var långt från var mans egendom.
Det var före DVD, Mobiltelefoner och datorer som nu finns i stort sett alla hem.
Så vi ville göra Bert mer "nutid".
Och för att kunna skriva om honom när han var som roligast så lät vi honom få minska i ålder.
Han är ungefär 13 år i de nya böckerna.
Han skriver inte dagbok på samma sätt som tidigare.
Det skulle bli allt för många krockar med de tidigare böckerna.
Däremot så berättar han på liknande sätt som i dagböckerna.
Jag saxar in ett litet stycke ur den kommande boken så att alla kan förstå att det är samma gamla Bert, trots allt...
Ur den kommande boken "Badbojen Bert"
Hej!
Det är sommarlov. Det finns inget att göra. Jag är världens mest uttråkade ungdom. Skolan börjar om 24 dagar och 12 minuter.
Anledning 1. Datorn är inne på reparation. En oturlig person råkade undersöka vissa funktioner. Datorn blev omedelbart fövandlad till en hålögd zombie med svåra minnesluckor.
Anledning 1 ledde till anledning 2.
Anledning 2. Den oturliga personens farsa blev skitsur och tyckte att den oturliga personen kunde betala reparationen själv. Det kan kosta cirka 1042 kronor.
Anledning 2 ledde till anledning 3.
Anledning 3. Efter att ha räknat finanserna insåg den oturliga personen att han måste skaffa sommarjobb omgående.
Anledning 3 ledde till anledning 4.
Anledning 4. Den oturliga personen erbjöds sommarjobb hos sin mormor. Arbetet skulle innebära att vika servetter till en sammankomst av äldre personer. Betalningen skulle vara 50 öre per vikt servett.
Den oturliga personen insåg att det skulle krävas 2000 vikta servetter för att kunna reparera den trasiga datorn.
Men å andra sidan så skulle man inte behöva nån dator. Samtliga fingertoppar skulle vara utslitna av allt vikandet av servettslaveriet. Fingrarna skulle inte fungera som datatrycksfingrar.
Den oturliga personen heter Bert Ljung.
Jag är ensam och utan vänner.
Jag vet inte vilka som är hemma och vilka som skulle vilja hitta på nåt eftersom jag inte kan logga in mig på MSN och kolla.
Morsan föreslog att jag kunde ringa nån istället.
- Absolut förbjudet, sa jag strängt. Det tillhör stenåldern. Då måste jag ju säga hej och hur mår du?
- Det brukar man göra, sa morsan och suckade.
- På MSN skriver man smiley-gubbe om man är glad, sa jag. Sen vågar man skriva piniga saker till kompisarna som man inte kan säga i verkligheten.
- Va? sa morsan. Jaha. Vadå?
- Till exempel: Hej Åke. Du är en bra kompis!
- Är det pinsamt? Att säga att man gillar sin kompis? frågade morsan.
- Stenåldersmänniska, mumlade jag och ställde mig på balkongen och svor i 31 sekunder.
....forts följer....
Jo samma här sen tyckte jag även att det var väldigt drygt.
Haha, okej jag ser den gamla hederliga Bert där inne bland MSN och annat.. :)
Fast jag tvekar ännu för att läsa dom nya. Jag är nog för gammal för det. ;)
Tycker det finns en stor dos charm i dom gamla böckernas "oskyldighet". Det mest moderna i hela bokserien är en mobiltelefon i den sista boken, det är lite som att kolla på Emil i Lönneberga och längta tillbaks till forntiden när allt verkade vara lite mer oförstört.
Kan man vara en sån här nostalgiker redan när man är 21 år? Eller borde jag söka vård? Tacksam för svar.
