Döden är en del av livet
Ibland skriver jag krönikor i en tidning som heter Föräldrakraft.
Bland annat så skrev jag i början av året en krönika om min sons längtan efter intimitet och närhet och hans svårigheter att på ett spontant sätt kunna utforska det där som vi andra gör bortom föräldrarnas nyfikna blickar.
Det ledde ju till en helvetes massa debatt - i typ en månad.
Debatten dog ut fullständigt.
Det är lite lustigt hur saker kan storma upp och därefter dö ut med en sån rasande fart.
Nu har det just kommit ut ett nytt nummer där jag skriver om ett annat tabubelagt ämne.
Döden.
Det är ju inte alls lika upprörande att tala om döden som det är att diskutera sex.
Men jag tycker att ämnet är i högsta grad intressant att fundera över.
Döden är en del av livet.
Av vilken anledning blev din sons kärleksliv föremål för allmän debatt?
Läste din krönika om det...men trodde jag läste det i aftonbladet och så fick jag för mig att det var Anders som skrivit den... Jaja, den var bra iaf tyckte jag.
