Sören Olsson

Som barnboksförfattare måste man ständigt vara ett föredömme för alla barn och ungdomar som läser våra böcker.
Därför dricker jag ALDRIG en droppe alkhol..

Således måste det ha varit nån annan som efter en blöt afton i Örebro 1985 försvann hem från sällskapet och ställde in skorna i kylskåpet, vek ihop överrocken och lade in den i en låda, gick ut och flyttade bilen en parkeringsruta, bäddade ner gitarren i sängen och lade sig själv med täcke och kudde under vardagsrumsbordet för att sedan på morgonen vakna och undra vem som låg i sängen och sov.
Det var INTE jag!
Om personen på något sätt påminde om mig så kan det ju ha varit nån av mina bröder.
Det finns ju fyra stycken bröder att välja mellan.

Det var inte heller jag som promenerade mellan nattklubben Viktoria och Statt i Karlskoga med snoppen hängandes utanför gylfen en natt i mitten av 80-talet.
Personen som gjorde detta ville bara bevisa för sina vänner i sällskapet att folk i allmänhet inte brydde sig om nåt längre.
Inte en enda ropade:
- Hörrö! Din snopp hänger utanför!
Nä. Om någon, mot förmodan skulle ha sett den lilla skinnbiten trodde de väl att det var en prislapp som personen hade glömt ta bort från byxorna.
Jag är i dag mycket glad att det inte var JAG som gjorde de där tokigheterna.
Jag menar - det skulle ju inte alls vara lämpligt!