Sören Olsson

Jag har hittat ett stort hål i skogen alldeles utanför huset. Det är inte bara ett hål - det är ett HÅL.
Du vet sånt där som troligen har varit en gammal brunn - som är djupare än man vill veta.
Brr.
Nästan kusligt.
Vad ska man göra med det?
Fylla på med stenar och kompost och hoppas att det går att fylla igen det ordentligt?

Dags att vattna. Det är så torrt att man börjar tro att man lever vid medelhavet.

I går var jag och en kompis och tältade djupt inne i skogen vid en liten vacker insjö här i Hälsingland.
Det var stilla och tyst och sommaren visade sitt vackraste ansikte.
Då plötsligt hörde vi ljudet av en bil. Nä, det var TVÅ bilar.
Plötsligt kom det fem personer gående. Vi satt och glodde som två fågelholkar.
Jag pratar om att vi var MITT ute i skogen. Det var typ 2-3 mil från bebyggelse.
Kompisaen frågade om de hade tänkt fiska, eller vad de gjorde där.
Då kom en av dem fram - en tjej i kanske 30-års åldern fram och sa att de funderade på att fiska just där nästa dag.
Det visade sig att hon var tyska - och hade endast bott i Sverige i ett år.
Och nu var hon ute och guidade runt sina fyra tyska vänner.
Just där.
Ute i skogen ingenstans.
Det var helt sjukt!
Fem tyskar.
Ja, märkligt var det.

I dag har jag korrekturläst boken "De Onödiga" som vi till en början skrev till Nerikes Allehanda - och som nu ska komma ut på bok.
Det blir en bra och annorlunda bok.
Tyvärr så var manuset för LÅÅÅÅÅNGT - och det behövde kortas en hel del.
Många "darlings" fick stryka på foten.
Synd, tycker jag.
Det är bland det svåraste jag vet - att ta bort sånt som är skitkul - för att det inte får plats - eller för att det inte passar i boken.

"Tygpistolen Tommy" - kunde ha blivit en ny klassiker - men den får vi spara till nåt annat tillfälle..

Jag har en svår fundering..
Jag undrar om jag ska klippa mig riktigt, riktigt kort nu i sommar. Så där - OTROLIGT kort..
Jag ska fundera lite till.
Är det såna "problem" som kallas lyxproblem?

I dag fyller min lilla Lova 15 år.
Shit.
15 år!
Jag minns själv när jag fyllde 15.
Då kände man sig stor. Riktigt stor och vuxen.
Undrar om mina föräldrar såg på mig då som jag ser på min dotter i dag?
Det finns ett litet barn i alla vuxna och en stor människa i alla barn.
För mig är det hela trolleriet med att skriva för barn och ungdomar.
Jag har bevarat mitt inre barn och känner stor kärlek till det. Jag låter det få vara lekfullt och spontant.
Jag låter det få vara kreativt.
Livet blir bara större för varje år som går. Jag inser allt mer att jag inte vet så mycket och en stor förundran växer för tillvarons storhet.

Kärlek!

Mums!

I dag har det verkligen varit fullt upp.

Anders hämtade mig på morgonen och därefter var det  lämning av ett stycke son på fritis, besök hos kemtvätten och efter det en intervju för en tidning som kommer ut i höst.
Därefter styling och lunch och sen tre stycken olika fotograferingar - dels till tidningen som vi intervjuades för - och sen för en annan tidning som vi intervjuades av för några veckor sen - och till slut nya foton till bokförlaget.
Författarportätt ser alltid så tråkiga ut, tycker jag.
Men det här var en duktig fotograf med lite nya kuliga ideer.
Vi får väl se vad det blir för bilder.

Efter arbetsdagen fortsatte det i samma sjuka tempo.
Lämna tillbaks filmer, besöka två olika apotek, fixa mat, packa, betala räkningar och göra reserapport för maj och juni.
Nu är klockan snart tolv och jag är HELT slut..
I morgon är det troligen nästan lika hysteriskt.
Men det ska väl bli midsommar i mitt liv också nån gång?

Nu är jag så trött att jag inte ens orkar läsa igenom vad jag har skrivit.
Hoppas att det inte är allt för många stavfel..

zzz..natt.

I dag var vi i Stockholm och hade möte med bokförlaget.
Planerade aktiviteter för i år och vilka titlar som ska komma ut nästa år.
På väg dit träffade vi Ernst.
Kul.
Han skulle också åka till Stockholm på möte.
Det är liksom en del av det här livet.
Att ha möten.
Ibland frågar jag mig ändå..varför?
Varför ska man ha alla dessa möten?
I går hade vi möte med Örebro Promotion och en del av alla Örebro Ambassadörer.
Det är ju kul att ses!
Men..möten..är ändå..möten.
Det finns folk som bara sitter i möten hela dagarna.
Det tycker jag skulle vara tråkigt.
Helst vill jag bara skapa och vara kreativ.
Det finns så många historier som vi ännu inte har berättat.
De finns bara i våra anteckningsböcker och inuti våra hjärnor.
De längtar efter att födas.
Men det kommer ofta en del möten i vägen.

Att träffa Ernst på tågstationen var ett mänskligt möte.
Att träffa förlaget var ett planerat möte. Det är en helt annan sak.

I morgon är det fotografering.
Sen närmar sig Midsommar!
Härligt!

I helgen var det invigning av Yasuragi Kids på Hasseludden och jag åkte dit med hela familjen och hade det skönt!
Bland annat testade hela familjen nåt som heter SkrattYoga.
Kul. Och mycket skratt..

Och så bad, förstås. de varma Japanska källorna var inte dumt.
Lite mingel blev det ju också, men inte så mycket att det störde.
Det var en skön helg, helt enkelt.

När jag kom hem låg det en inbjudan på ännu en grej i juli. Men då är jag bortrest, tyvärr.

Ibland händer ingenting och ibland nhänder det nästan för mycket.

Det var kul i Gbg.
Som vanligt.
Men den roliga historian var det inte många som fattade/uppskattade.
Det var lite förvånande. Men så är det ju ibland.
Man har inte roligare än man gör på sig.

Soligt har det ju varit ett tag.
Jag undrar om det är nån mer som har skrivit om vädret på sin blogg?
Tror knappast det.
Det är ju ett så unikt och ovanligt ämne...

I morgon är det skolavslutningar.
Sonen slutar tian med dunder och brak.
Fick just höra att Anders äldsta dotter inte alls tycker om lax..
Synd att det är just det vi ska bjuda på.
Hmm.
Snabbköttbullar, kanske?
Hmmm..

I dag skrev vi några förslag till TV. Vi får väl se hur responsen blir på dem förslagen. Resultatet kanske visar sig i en TV hos dig nästa år.

:o)

I dag var det intervju.
Satt ute och drack kaffe och blev intervjuad. Inte så dumt. Sol och varmt och skönt.

I går var det arbete med ett Sunemanus. Jag och Anders vandrade omkring i junisolen och pratade oss fram till en struktur som kändes väldigt bra och kuligt. Nu gäller det bara att skapa tid att skriva färdigt manuset.

I helgen var det lunch hos morsan på söndagen och fotbollsmatch på TV på lördagen.
Tänk vilket liv det blir av en enda fotbollsmatch...
Man kunde nästan tro att det skulle vällain Snapphanar på arenan när som helst och börja skjuta vilt.

I fredags var det planering inför sommaren.

I torsdags var det föreläsning i Västerås om pojkars läsning.
Pojkar läser om de vill läsa.
Inte för att nån annan vill att de ska vilja läsa.
Svårare är det ju egentligen inte.
Eller?

Oh. Det lät säkert som ett tungt ämne?
Att ta ansvar för sitt eget liv är nåt som många pratar mycket om, men jag undrar hur många som egentligen tänker på vad det innebär?
Att ta ansvar för hur man själv mår.
Att ta ansvar för hur man själv sätter sig i offrets position - och anser att andra borde göra på nåt annat sätt för att man själv ska må bra.
Det kan vara väldigt smärtsamt att inse att man lägger i händerna på nån annan hur man själv mår - och att det ingår i nån annans uppgift att lösa situationen.
Man väljer ständigt vad man själv vill tro på. Vad man vill tro är sant - och vad man inte vill tro på.
Livet innehåller en stor portion av fritt val.

Som en mycket klok person sa en gång:
Om du inte kan göra nåt åt det - varför bli upprörd?
Om du kan göra nåt åt det - varför bli upprörd?