Multiman

Jag älskar texten som vi lyckades få till i första versen..
"Jag har ett jobb, består av 14 jobb
och efter mina jobb har jag 2 extra jobb
sen åker jag hem, hem och jobbar.
sen blir det natt..
..då jobbar jag svart."

Det är nästan så man blir rörd.
Eller?
;o)

En Kramig dans med Margot



Mjuka Margot....

Alltid samma sak...

...hon vägrar lyssna på det örat när vi grälar...
253473-25

..och det gör mig lika rasande varje gång!

Då kom Polisen

image19
Jorå.
Police var en kul konsert.
Jag menar - en del tidningar har skrivit att det var för mycket gitarrsolon och så..
Jo, men det är ju Police..
De har ALLTID en massa solon. Det har de alltid haft.
Jag tyckte att det var GÖTT!
Och då menar jag fram för allt alla låtarna som jag kan utantill utan att ha lyssnat på dem på typ 5-10 år..

Sen tyckte jag att det var lite kul att se gitarristen vara så snuskigt lik han pappan i "Vi hade i alla fall tur med vädret" - och trummisen var en blandning mellan Staffan Tapper och Kakmonstret.
Sting var lite lik Jonas Gardell..
Fast mest var han lik sig själv.
Shit..han är 55 år och ser ut som han alltid har gjort.
Lite mindre hår bara.

i skrivande stund

Så här kan det gå till när vi sitter och skriver nån av våra böcker.
Jag sitter där helt försynt och skriver - så kommer Anders och börjar slå på mina tangenter.
Men eftersom jag är en sån blid och mild människa så ler jag bara lite glatt.


image16

Police i Globen.

I kväll ska jag åka och se Police i Globen.
Ska bli kul att se dem, igen.
Senast jag såg Police var 83.
Då var de bra i alla fall.
Sen såg jag Sting nåt år senare. Det var inte lika bra.
I tidningen dagen efter var det en enda sak som de skrev om:
att Efva Attling hade stått och skrikit åt Sting att ta av sig på överkroppen.
Alla undrade varför hon skrek det.
Det gjorde jag också.
Nåt år senare konverterade hon till att vara lesbisk.
Då blev Sting-grejen ännu mer obegriplig.
Hon kanske bara ville se om Sting hade bröst eller inte?

Ska bli kul att åka på konsert.
Synd bara att det är helt JÄVLA omöjligt att få tag i hotellrum.
Jag menar..det finns NOLL rum i Stockholm.
Är det inte konstigt?
Jag får väl testa att vara uteliggare i värsta fall.
Om det är nån som har ett bra tips på nåt ställe som man kan sova på: hör av er!

Var det lika skönt för dig, älskling?

Så lycklig

OBS! Lägg märke till de två romantiska vinglasen på bordet...

En klassisk scen..



Att skriva om pappa Rudolf är alltid lika sjukt kul.
När vi först skrev om honom i smband med Sunes Jul så sa Peter Haber att det var omöjligt att gestalta en sån galen person, eftersom det inte finns såna människor på riktigt.
Jorå, sa vi.
Det är Anders pappa...
Anders pappa är förebilden till pappa Rudolf.
Så vi fick ta med lite bilder på Anders pappa och visa för Peter Haber - och dessutom berätta hur han är i sättet.
En mycket sjuk situation.
Just detta med "Negerbollar" är ju en klassisk Svengelsk histora som många har sagt av misstag.
Det är ungefär som när nån förklarar att man har ett namn som innehåller bokstaven Ö.
"With two pricks"
Som alltså betyder att man har två snoppar.
Den skulle också kunna vara med i pappa Rudolfs värld.

Just nu skriver vi på en musikal med Sune och hans familj.
Utan att avslöja för mycket så kan man ju ändå säga att pappa Rudolf spelar en viktig roll...
 

En ide´som vi ännu inte har genomfört..

Vi har en så sjukt kul idé som vi ännu inte har genomfört.
En bilderbok med avslöjande och känslomässigt laddade texter..

vi har gjort några "testbilder" för att se att kunna visa hur det skulle bli..

typ så här:

image11

"Jag kunde inte låta bli att fundera på om hon hade tankarna hos nån annan..."

Skyltdockan "Anita" skulle följa med oss på olika äventyr och så skulle vi ha olika tankar och funderingar på vad hon egentligen tänker på..

Ja, jag vet..
det är SJUKT!

he he

Före Sunes Jul...

det var ett par år innan Sunes Jul som vi gjorde en TV-serie som hette "Trollkontroll".
Än i dag undrar många, inklusive vi själva vad det handlade om egentligen..

Se bara själva..


fattar nån?

Lite konstigt är det...

..när man ser sig själv på en stor jävla skylt på stan..
image9



Lika sjukt att se Anders..
image10


Så det kan bli!

:o)

Marmelad Lennart!


Här är en av våra mest sjuka saker som vi har gjort i TV. Marmelad Lennart..
Det var en av 24 lucköppningar som vi gjorde till Sunes Jul 1991.
På den tiden hade jag en ständig pälsmössa på skallen...
:o)

Vilken bisarr lista!

Såg just i Expressen att de har gjort en omröstning om vilka kändisar som man vill bo granne med..
Helst vill folk bo granne med Robert Gustavsson.
Okej..
Hur tänker folk då?
- Jag ringer på dörren och ber om lite mjölk - och så kommer Robert och skojar till det lite och häller mjölken över kroppen så där lustigt som han gör på TV..

På andra plats..Jonas Gardell..
Jaha..ungefär samma upplägg där.. Man får en liten föreläsning om "mellanmjölkets land" när man ringer på dörren.

Tredje plats är Henke Larsson.
Ja, det måste vara killar som vill knalla in och sitta i Henkes soffa och prata lite sport så där på Tipslördagen.
Kanske en pilsner och lite snacks och så inside information om Sir Fergusson i Manchester United.
- Hur är han..egentligen?

På fjärde plats..Dogge Doggelito..
Nu blev det såsigt i min skalle..
Granne med Dogge?
Vill folk ha lite rap och Hip Hop i rummet intill på kvällarna?
Eller är det mer att de vill "hänga med killen"?
Eller de kanske vill ha en cykel av Dogge?
Det har man ju sett på TV. Han har hur många cyklar som helst. Man får en på köpet.

Och femte plats..Kungen!
Hallå?
Vill man bo granne med Kungen???
Jag tror att man då vill krypa över balkongen och spana in i vardagsrummet för att se hur Kungen ser ut naken.
Eller annars är det bara så att man tänker att "om Kungen bor i en lägenhet så måste ju den vara stor och lyxig. Då vill jag bo granne med honom, för då måste ju min lägenhet också vara stor och lyxig"

Sjätte plats..Fredrik Reinfeld
Hmm...jag misstänker att folk vill bo granne med honom för att man på det sättet ska kunna glida in på en fika på eftermiddagarna för att försöka påverka lite skatter och fördelningspolitik.
Eller annars räknar man med att Herr Reinfeld är borta hela dagarna så då kan man passa på att umgås lite med hans fru. Hon verkar ju snäll och trevlig!

Sen kommer Mona Sahlin.
Intressant att hon kommer på sjunde plats! FÖRSTA kvinnan.
Vill folk bara bo bredvid killar?
Varför kommer ingen kvinna högre upp på listan?

Sen kommer Carola..
Nu blir jag lite skraj.
Varför vill folk bo granne med henne?
- Hej. Vad gör du? Ska vi läsa lite Bibel ihop?
eller:
- Hej. Jag har inget att göra. Kan du inte sjunga lite för mig? Jag kan inte sova. Ta den där fina godnattsången..


Ja, det var en rolig lista!


Signering på Marieberg

I dag signerade vi på Marieberg köpcentrum utanför Örebro.
Mycket kul att se att den helt nya boken "Galna Gatan" var den som sålde mest!

Kul också att stöta på två gamla vänner.
Den ena  "Zacka" gick i min klass under hela grundskolan.
Kul att se honom igen.

Och så stötte jag på Olle. En av mina bästa och äldsta vänner.
Vi har spelat ihop sen vi var typ 13 år gamla.
Coma Band hette första bandet. Det var jag ,
Olle (som då mest kallades för Lasse)
Erik (verklighetens Lill-Erik) och
Frippe som var lillebror till "Stjärtbränd".

Jag spelade bas. Och ibland även trumpet.

Efter Coma Band hette vi Atmosfär
(efter att jag under en tid spelade i ett band som hette Kilroy Band)
När vi spelade i Atmosfär var vi med i en talangtävling som hette Rock-SM.
Vi vann vår deltävling och gick vidare till nån sorts kvarts eller semifinal.
Bandet som vann hela skiten var ett gäng konstiga hårdrockare.
På den tiden var det ju nästan UTE med hårdrock.
Bandet hette Europe...
Ingen fattade hur DE kunde vinna Rock-SM.
:o)

Efter Atmosfär blev det Hemliga Byrån.
Hoppsan..
...så blev det en monsterhit med låten
"Hej Hej Hemskt Mycket Hej" och vi spelade in en fullängdare (LP) och åkte runt i folkparkerna..
Sjukt..

Efter det blev det låtsasbandet "Heman Hunters" - som vi sjöng och spelade in till de ljudkassetter som vi gjorde med Bert.

Sen försvann musiken in i en dunkel dimma under många år.
Men det är fortfarande lika kul med musik, tycker jag.
Kanske vore det dags för en återkomst till musiken snart?

Vi får se!

Seriös författare

 
Många brukar fråga om bilderna på baksidan av alla Suneböcker.
Varför ser vi ut så där?
Anledningen är att många författare vill presentera sig själva på baksidan av sina böcker - och alla ser så fruktansvärt tråkigt allvarliga ut!
Har ni tänkt på det. Många gör sitt bästa att se lite svårmodiga och seriösa ut.
Det gjorde vi också i början av karriären.
Den första boken som jag var med och skrev var Självklart Sune - och från när boken trycktes till när den kom ut hade jag ändrat utseende och när boken kom i min hand undrade jag vem den här svarthåriga killen med allvarlig min på baksidan av boken var.
Anders hade det likadant. Han hade på en fotografering permanentat luggen (det var modernt en gång i tiden) och när boken kom ut undrade vi varför vi hade med en bild på Anders mamma på baksidan av boken...
SÅ - därför bestämde vi oss för att leka med "författarporträtts-formen" och låtsas se så där allvarsamma och seriösa ut på bilderna - men vi skulle samtidigt ha någon detalj som visade lite av vad boken skulle handla om på oss.
Årets Sunebok tillexempel handlar om när Sune skaffar en katt.
Då passade det att jag och Anders såg seriösa ut i kattmundering.

Man ska inte ta livet för allvarligt, tycker jag.
 

Sune original

I höst händer det ännu en spännande sak.
På Seriegalleriet på St Paulsgatan i Sthlm ska jag tillsammans med Sonja Härdin ställa ut original från Sune och Bert-böckerna.
Vernissage blir den 13 oktober mellan klockan 12-16
Allt som ställs ut är också till salu.
En del vill man ju inte ens sälja..
Nåväl. Det blir nog bra med den saken.

I morgon ska vi till Marieberg  köpcentrum och signera böcker och prata lite skit med publiken.
Undrar om nån kommer?

I dag fick jag första exemplaret av den helt nya serien "Galna Gatan" i minhand.
Tänk attd et fortfarande efter nästan 100 böcker är lika kul när det komemr en ny bok från tryckeriet.
Eller..det är ju inte lika kul som första gången, men det blir inte tråkigare i alla fall med åren.

Tintin är rasist?

En hel debatt har börjat rulla igång om att Tintin är rasist i och med boken "Tintin i Kongo" från 30 -talet nån gång.
Jag har läst Tintin många gånger.
Är det rasistiskt?
Javisst!
Det är väl ingen tvkean om att svarta framställs som mindre vetande och lite bortkomna i boken.
Viktigt att komma ihåg då är ju att Hergé som skrev Tintin var sisådär 12 år när han skrev boken - och att han aldrig hade varit i närheten av en svart människa.
Astrid Lindgren beskrev Pippis pappa som en "negerkung" - och i de böckerna framställs också de svarta som nåt "lite underligt".
Men - det måste ju inte betyda att berättelserna ska bannlysas.
Jag menar, det är ju historiskt intressant - och de ska väl kanske inte läsas som dokumentära skilldringar av svarta människor.
Skulle man rata alla berättelser smo på något sätt utrycker en förolämpning till någon utsatt grupp människor så skulle litteraturen bli väldigt urvattnad inom en snar framtid.
Det ÄR intressant att diskutera detta - för inom ramen för vad som vi i dag anser vara "okej" att tycka om andra människor kan i morgon vara hett stoff för anmälningar åt alla möjliga håll.
Tänk bara på hur vi i västvärlden ofta tycker oss ha rätt att tycka illa om islam till exempel.
Ofta beskrivs muslimer som möjliga terrorister och många som ser en svartbuskig utlänning tänker genast på 11 september.
Hur är det med till exempel James Bond?
Alla skurkar genom åren som har förändrats från att vara "ryssar" har nu för tiden blivit herrar med svarta ögonbryn och som pratar arabiska.
Jag menar - i dag kan vi sortera detta och se vad som är fiktion. Men i framtiden?
Kanske sitter vi och förfasar oss över de personer som Ian Flemmings figur James Bond anser vara skurkaktiga?

Personligen så fick jag och Anders höra för ett antal år sen att vi minsann skulle bli stämda av en svart kvinna som tyckte sig bli påhoppad av titeln på en Sunebok.
Den heter "Sune och Svarta Mannen" - och kvinnan i fråga ansåg det ytterst olämpligt att vi likställde svarta med hemska...
Hon hotade oss med att skriva en bo om Vita Spöket!
Ja..så då kunde ju vi stämma henne, då?

Och en annan gång blev vi påhoppade av en Bögorganisation som tyckte att det var förfärligt att Sune var en TJEJtjusare!!
Det var ett hårt slag mot alla bögar, ansåg man..

Men hallå?

Och nu ska Tintin hängas upp i ett träd - för han är rasistisk.
Ja, det är han. Men det är en saga, för helvete!
Inte ett dokumentärt portätt av svarta människor!

Tycker jag.

På hösten är man full

Ja, av jobb alltså.
Det börjar trycka på som 17 nu med jobb.
Frågan är hur man ska få in allt i kalendern så att det är realistiskt.
En av de mest spännande sakerna är att vi ska lanseras i Ryssland!
Sagan om Sune och Berts Dagbok ska ge ut i Ryssland - och det ska bli kul att se hur de tas emot där.
Ryssarna är ett läsande folk. Överallt på tunnelbanorna ser man dem med böcker under näsan.
Ska bli kul om de kan ta till sig Tjejtjusarna Sune och Bert!

Sen är det författarbesök som ska hinnas med. Skolor och bibliotek.
Lund, Degerfors, Kungshamn, Karlskoga och kanske Piteå och Landskrona.
Dessutom väntar bokmässan i Göteborg. En av årets höjdpunkter!

Utöver det så måste vi hinna skriva nästa års böcker som är en hel lista...
* Sune
* Bert
* Håkan Bråkans Tokbok
* Håkan Bråkan bilderbok nr 11
* Galna Gatan nr 2
* Zeina & Nalle nr 6

Sen ska jag göra lite annat också.

Hoppas jag...

:o)

Skam

Vill dela med mig av en text som jag tycker är väldigt, väldigt bra!
Det är ur en bok av en läkare som heter Thomas Trobe.
Boken heter "Möt din rädsla - från medberoende till frihet"


"En man går till skräddaren för att beställa en kostym.
Skräddaren tar mått på honom och ber honom att komma tillbaka om en vecka. Han går dit efter en vecka för att hämta sin nya kostym, men när han provar den framför spegeln märker han att ena ärmen och benet är för korta och midjan alldeles för vid. När han påpekar detta för skräddaren, tittar skräddaren på honom framför spegeln och säger:
"Nej, det är inget fel på kostymen. Det är bara det att ni inte
bär den på rätt sätt. Titta här, först måste ni sträcka ut armen så här, Och benet så här och puta ut med magen så här. Nu ser ni
att den passar alldeles utmärkt".
Övertygad haltar mannen ut ur affären med den nya kostymen
på sig. Medan han sakta linkar bort längs gatan möter han två
äldre damer. Den ena säger till den andra:
" Såg du den stackars krympligen. Så hemskt !"
"Ja" svarar den andra, "det är verkligen synd om honom !
Men lade du märke till vilken stilig kostym han hade på sig?"

Vi är alla oskyldiga människor som besöker skräddaren. Och
skräddaren är kulturen, samhället, föräldrarna, lärarna, prästerna och rabbinerna som har uppfostrat oss - och gett oss kostymen som inte passar och övertygat oss om att den är helt rätt. Vi har haltat runt i vårt liv sedan dess, utan att ha kontakt med vår egen kraft och vårt sanna jag. När vi står framför spegeln känner vi innerst inne att kostymen inte passar, men att skräddaren har alldeles för mycket makt."




 

7 dagar på en vecka. 7 år av livscykel.

I dag var jag på sjukhuset och kollade upp min skadade hand som fortfarande gör ont och jäklas.
Jag råkade skära av mig senor, nerver och pulsåder i vintras och jag jobbar fortfarande för fullt på att bli så pass frisk i handen så att jag återigen kan skriva i mitt vanliga tempo och att jag ska kunna spela gitarr igen.
Det känns inte så kul att inte kunna spela längre.

Jag har hört att livet går i cykler på cirka 7 år.
Jag har upptäckt att det stämmer på de flesta människor - även mig själv.
Titta på ett barn.
Mellan 0-7 är det litet och lekfullt
mellan 7-14 växer det och lär sig saker och går mot ett eget tänkande.
mellan 14-21 väljer man yrkesväg och den inriktning man vill leva. Dessutom vaknar sexualiteten.
mellan 21-28 gör människan karriär och man söker sin livspartner
mellan 28-35 bildar man familj, sätter bo och skaffar barn.
mellan 35-42 engagerar man sig i sina barns uppfostran och fortsätter arbeta för att få en hyfsad pension
mellan 42-49 folk skiljer sig och skaffar nya intressen
mellan 49-56 barnen flyttar hemifrån, sjukdomar och krämpor börjar visa sig tydligare
mellan 56-63 avslutar man sin karriär och man ser barnen bilda familj och man får barnbarn
mellan 63-70 blir man sjukare eller friskare av det liv man har levt - och man njuter eller lider av sin pensionering
mellan 70-77 avslutar man sina åtaganden och vilan börjar inträda
mellan 77-84 är efterrätten. Man sluter sig in i sin bubbla igen och livet går mot final
mellan 84-93 - många flyttar in på olika ålderdomshem
mellan 93-100 - FINAL!

Ja, jag vet att det är en förenkling, men det tycks vara ungefär så som våra liv ser ut. Naturligtvis finns det hur många olikheter som helst och det är ingen regel utan snarare så att det tycks vara ett flöde av tid - som går i cykler om ungefär 7 år.
Håller nån med?

Nya tider.

Nu på måndag börjar skolorna igen och det känns alltid lika vemodigt - även om jag inte alls går i skolan. Det var längesen. Ja, faktum är att om jag någonsin ens har gått i skolan.
Troligen fanns det inga skolor på min tid. Man fick lära sig genom sura livserfarenheter och genom flit och slit.
Sen föddes Gustav Vasa och Martin Luther och de ändrade på lite grejer och sen blev det skolor och dagis och maxtaxa och sånt.
Ni ser. Jag kan min historia.

På måndag är det premiär i Sthlm.
Ska bli kul att gå och se film på bio. Jag är MYCKET övertygad om att filmen är skitbra!
Det känner jag på mig.

Jag är en sån där person som bara VET saker utan att nån behöver säga nåt.
Som att nån ljuger en rakt i ansiktet.
Jag vet det på en gång.
Tyvärr kanske?
Ibland kan det vara skönt att gå omkring i en förljugen dimma och tro på det som andra presenterar för en.

Jag genomskådar lögner.
Bara så att ni vet...

:o)


Besök i Sunne

I morgon ska jag och Anders besöka Sunne och berätta om våra böcker och våra figurer. Det är alltid kul att komma ut och träffa läsare och fans runt om i landet.
Att berätta om författarskapet kan man ju göra precis hur länge som helst och i vilka olika sammanhang som helst också.
Av nån anledning tycks vi barn och ungdomsförfattare betraktas som mindre intressanta i debatter om litteratur, skrivande och läsande.
Men faktum är ju att när man skriver för barn och ungdom så kan man inte fuska eller gömma sig bakom fina formuleringar eller långa beskrivningar av omvärlden.
Det krävs en speciell sorts skärpa som talar direkt till läsaren. För om man tappar intresset hos en ung läsare så är det kört.
En vuxen läsare väljer sällan bort en bok som han eller hon har läst några kapitel ur.
Man fortsätter för att se om boken tar sig så småningom.

Nåväl.
Dags att stänga butiken för dagen och försöka få lite sömn.
Gnatt!

Sommar och resande

Oj.
Det var ett tag sedan jag skrev nåt här. Ber tusen gånger om hundra kronor för det!
Har varit inne i en ganska intensiv period av vila, skrivande och kreativitetskläckande.
Det låter som om det har nåt med fåglar och ägg att göra..
Nåväl.
Att kläcka ideer är nog det roligaste med det här jobbet.
Ideer är juveler som plötsligt föds inuti en i en förlösning av energi.
Det rusar genom hela det kroppsliga och själsliga systemet som en vilt dansande flod.
Det är ljuvligt!

Skrivandet handlar både om nästa års böcker - ja, just det - 2008 års böcker ska börja levereras ganska omgående..
Och dessutom skriver vi på en Sune-musikal.
Det känns mycket spännande!

Just nu hör jag regnet piska mot taket utanför.
Det är svensk sommar.
Jag tycker att det är intressant att så många vill skylla det dåliga vädret på endast växthuseffekten.
Men kom igen...det har väl funnits dåliga somrar förr?
Är det en ny företeelse?
Näe..

I morgon blir det Rolling Stones i Gbg
Dagen efter fyller min älskade vän och kollega Anders 44 år!!!
Hippe Hurra!
Sen ska jag åka ner till Falkenberg och se buskis-teater.
Kanske inte riktigt min smak, men det ska bli kul att se live-teater.
Det är nåt alldeles speciellt, tycker jag!
Teater ska man uppleva direkt i ett möte mellan publik och skådespelare.
Då spelar det inte så stor roll om det är buskis eller dramatik på Dramaten.

Jo, det var så sant. Ingemar Bergman har dött.
HELA världen saknar honom.
typ.
Jag minns från min barndom att jag mådde fysiskt illa av hans filmer.
Migrän av Döden som spelade schack med Max.
Jag undrade bara.."Varför?"
Jag tänker ungefär samma sak nu...
Men, men..

Samma dag dog visst en annan STOR regissör från Italien om jag inte minns fel.
Han vann en Oskar bland annat.
Stackarn.
Tänk att dö samma dag som Ingemar Bergman..
Fick gubben ens en notis i nån tidning så fick han väl vara glad.

Det vore ungefär som om jag skulle ha dött på  samma dag som Astrid Lindgren dog.
Hon skulle ha fyllt 100 i år om hon hade fått leva.

Jag kan inte låta bli att tänka på vad de nu ska hitta på för bus i himlen..
Astrid, Povel, Lasse Forsell, Ingemar Bergman och ingen mindre än...ALICE TIMANDER!
Vilket gäng!

RSS 2.0